Johanna Larsson byter tränare. Mattias Arvidsson slutar och ny tränare från och med den 3 december blir Magnus Tideman.
Johanna och Mattias har under flera år arbetat framgångsrikt tillsammans men är nu överens om att gå olika vägar. Johanna kommer att fortsätta att ha sin bas under försäsongsträningen i december hos Helsingborgs Tennisklubb.
– Mattias och jag har haft ett mycket bra samarbete under flera år och han har betytt och betyder mycket för mig. Men nu när vi går skilda vägar så har jag fullt fokus framåt och ser verkligen fram emot mitt nya samarbete med Magnus ”Maggo” Tideman. Maggo är en mycket erfaren tränare som under många år tränade exproffset Thomas Johansson och nu senast duktiga fransmannen Jeremy Chardy. Jag tror han kan tillföra nya saker till mitt spel och framförallt taktiskt, säger Johanna Larsson.
I Johanna Larssons team ingår under säsongen 2018 förutom tränare Magnus Tideman, fystränare Tor Sverrisson, manager Erik Ullsten och agent Martin Palm.
Hmm!?
Maggo & damtennis?
Maggo och en 60-talists förutfaddade meningar från en framgångsperiod. Stor skillnad på att få en råtalang som TJ att slå 100 forehandcross till eller få ut honom i spåret, kontra coaching sv arbetaren Johanna?
Attitydsmässigt finns likheter – bara på gott!?
Ännu en vecka med framgångar bland de yngsta i Tennis Europe. Förra gången i Norrköping, nu i Göteborg, återigen en helsvensk final bland killarna, samt ett par i final i dubbel. Mitteregger i semi bland tjejerna men lämnade WO.
U14-killarna har 7 i topp 200, 11 i topp 300, snart fler.
Hennemann i kvarten i singel och dubbel i Norge 🙂
Internationell bredd på juniornivå TE 14 och ITF18 är precis vad som krävs för att Sverige om 5-10 år kunna ha spelare på ATP eller WTA nivå. Vi har kommit en liten bit på vägen att vi nu kan släppa snacket om att det inte är ngn idé att ens försöka, då ex Ryssland har 200 spelare på nivån där vi bara har 1 spelare. Det gäller att ha tålamodet, och passionen och jobba målinriktat varje dag, så kommer våra yngre spelare vid 25-års åldern vara ifatt och kanske förbi. Flera av våra erfarena tennisprofiler vill nu också försöka hjälpa till att dra sitt strå till stacken, vilket kommer ge tennisen bra uppmärksamhet i media och större sponsorintäkter.
Svensk Tennis andas igen vilket är en bra början för att om några år försöka resa sig upp igen.
Hmm, Hennemann klappade igenom totalt, 0-2 i både singel och dubbel. 3 gem tog hon bara i singeln och sedan förlust mot Maja Radenkovic i dubbel trots att hon själv spelade med förstaseedade Viller Möller. Kan ju nästan enbart bero på skada/sjukdom eller mer troligt en reaktion på för många matcher efter att knappt ha spelat någon tennis på nästan ett halvår. Märkte något liknande i gårdagens match med där hon hade oväntat svårt mot en spelare hon inte ska tappa många gem mot normalt sett.
Nu är det vila och komma igen nästa år som gäller.
Tror vi fortfarande på en korrelation mellan juniorframgångar och ett internationellt genombrott som senior?
Är det inte ett gammaldags synsätt som kommer visa sig vara passé? När en svensk på 70-80-90-talet hade framgångar som tex 14-åring var vägen till ATP kort, kanske bara 3-5 år. Nu för tiden är facit minst 10 år bort så juniorresultaten blir i det närmaste ovidkommande. Jag tror framtiden med tydlighet kommer ge oss fler världsstjärnor med väldigt olika bakgrunder och mycket olika upplägg och vägar som lett till toppen. Många kommer ha nått toppen utan såväl ETA som ITF junior-spel.
Hualigen vilken hemsk insikt för tränarkåren som vet bäst!
Det är väl en sanning med viss modifikation? Även om resan från junior till senior är längre idag så är väl inte juniorresultaten, eller snarare vikten av att tävla internationellt, helt ovidkommande? Och nej, jag tror heller inte helt på korrelationen mellan juniorframgångar och ett givet genombrott som senior.
Men, jag tänker på en annan sak. Inte minst tänker jag mig uthålligheten. Vilken spelare orkar och kan satsa 100% (inklusive den uppbackning som krävs ekonomiskt) utan att ha nått några resultat av värde i åldern 14-18 internationellt, tom kanske 20+ år? Som heller inte testat sina vingar internationellt, eller räcker det med att vara bäst på hemmaplan? Redan där borde ganska många blivande (?) guldkorn sållas bort.
Det kommer att finnas undantag naturligtvis, men varför skulle tennisen skilja sig från andra sporter? Det är ju ändå relativt få som når världstoppen som 25-åring utan att undgå uppmärksamhet som junior eller ung.
Och vilken hemsk insikt för föräldrarna! Lurade!?
”Det är ju ändå relativt få som når världstoppen som 25-åring utan att undgå uppmärksamhet som junior eller ung.”
Ja, jag vet ingen av dagens unga bästa på WTA som kommit från ingenstans som jag inte sett tävla som junior, det känns ju helt omöjligt. Varför jag följer juniorerna är för att det är de som kommer att spela på seniornivå i framtiden, det kommer inte bara komma någon från ingenstans. Om de är bra på juniornivå så är det bara ett plus, självklart inte givet att de blir bra även på seniornivå, men större chans än om de förlorar varje match med 6-0 6-0.
”Jag tror framtiden med tydlighet kommer ge oss fler världsstjärnor med väldigt olika bakgrunder och mycket olika upplägg och vägar som lett till toppen”
Oavsett så kommer de ha spelat juniortennis och fått resultat som kan bedömas.
Intressanta inlägg om framgångsrik junior leder till framgångsrik senior.
Jag vet inte vad som är fel men delar med några frågeställningar och reflektioner från mina erfarenheter som både förälder och tränare till satsande spelare.
Hur skapar vi en miljö som skapar talang? Hur tränar vi? Tittar vi på hur de bästa juniorerna/seniorerna ute i världen tränar och vad kan vi lära oss av det? Hur skapar vi en egen träningskultur? Har vi utbildade tränare? Har vi fystränare? Ska vi träna som på 80- och 90-talets framgångsrika år?
Jag har samarbetat och tränat andra idrotter och sett vilken stark träningskultur, tradition, nyfikenhet, samarbete att utveckla miljön och sig själv som tränare finns. Finns den i Svensk tennis?
Har haft förmånen att jobba med framgångsrika juniorer som spelat internationellt för Sverige. Gemensamt för alla är att de helt saknat upplägg i sina klubbar. De har inte haft någon tränings- tävlingsplanering, fys mm. Allt gick på chans.
Viktigast var hur många timmar tennis de tränade. Vi fick börja om med upplägg mm då det fanns stora brister i olika delar fysiskt och tennismässigt.
Känns att det är alldeles för bråttom att hausa upp framgångsrika juniorer i olika kortsiktiga satsningar. Det har visat sig att det inte gett så mycket på sikt för spelare jag tränat. De som haft bra utvecklad speluppfattning har tävlat mycket på olika nivåer och mot olika spelare under junioråldern. Inställning och attityd (grit) har visat sig vara mest avgörande
Ofta finns det för stora brister i olika delar fysiskt och tennismässigt när seniorsatsningen börjar.
Jag tror att se till att juniorerna får en grundlig utbildning i hemmiljön som klubbar, akademier etc där de tränar och vistas dagligen. Samarbeta mer med fystränare, resurser, läger, tävlingsresor, samlingar mm.
Har även sett att resultatjagande och ranking som junior har gjort att spelare/tränare/föräldrar hoppar över flera delar i utbildningen i resan till en mer komplett tennisspelare. Att få ekonomin att funka är också en utmaning för många i en seniorsatsning.
Det tar tid, pengar, träning och tålamod att bli en mer komplett tennisspelare.