Det var svenskt i finalerna i både i pojk- och flicksingel i SALK Open. Caijsa Hennemann tog karriärens fjärde ITF-titel, medan Gustaf Ström får vänta på sin första triumf.

Hennemann vann sin första G4-turnering i Ventspils i Lettland 2016. 2017 blev det seger i både Värnamo (G4) och Stavanger (G5) för EM-finalisten.

Gustaf Ström gjorde sin första final.

Flicksingel

Final
Caijsa Hennemann, Ullevi TK-Esther Adeshina (GBR) 6-2, 6-1

Semifinaler
Caijsa Hennemann-Lissi Kubre (EST) 7-5, 6-2
Alexandra Viktorovitch, KLTK-Adeshina 4-6, 6-7

Tolv svenska spelare var med i huvudturneringen. Sex gick vidare till andra omgången. Utöver Hennemann och Viktorovitch var också Lisa Zaar, KLTK, i kvartsfinal (förlust mot Hennemann 6-4, 5-7, 3-6). Viktorovitch och Zaar är 00:or, Hennemann 01:a.

Wild cards gick till Tuva Wallin (SALK), Sara Salemyr (SALK), Klara Milicevic (Tabergsdalens TK) och Smilla Kjaergaard. Wallin och Salemyr är födda 2001, Kjaergaard 2002 och Milicevic 2003.

Pojksingel

Final
Gustaf Ström (Näsbyparks TK)-Harry Wendelken (GBR) 1-6, 6-2, 2-6

Semifinaler
Kevin Chahoud (Falkenbergs TK)-Harry Wendelken 4-6, 6-3, 2-6
Gustaf Ström-Fynn Kuenkler (GER) 6-0, 6-0

Tio svenskar var med i huvudturneringen och fem fick vinna en eller flera matcher. Med på wild card var Isac Strömberg (Åkersberga TK), Leo Borg (KLTK), Carl Gustafsson (SALK) och Karl Fredrik Utheim (SALK). Strömberg och Borg är födda 2003, Gustafsson och Utheim 2001.

Chahoud och Ström är etta och tvåa bland 01:orna. Det var också de enda svenskarna som överlevde andra omgången.

 

Dubbelframgångar

För rankingen på ITF Junior spelar också resultaten i dubbelturneringarna in. I pojkklassen blev det en helsvensk final (alla födda 2000) med KLTK-paret Johan Garpered/Anton Örnberg och Oliver Andersson, Lidköpings TK/Olof Wiklund, Ullevi TK. Vann gjorde Garpered/Örnberg med 6-3, 6-3.

Viktorovitch och Zaar nådde semifinal i flickdubbeln.

LÄNK: Alla resultat här

Wild card-diskussionen lär fortsätta

I veckan blev det också en diskussion om hur fördelningen av wild cards går till och jag tog då kontakt med de ansvariga i SALK Open.

Sex platser finns det i kvalet och fyra i huvudturneringen och det är arrangörsklubben som väljer vilka det ska gå till. Helt och hållet, för förbundet har sedan ett antal år inte intresserat sig för vem friplatserna går till.

Det är ingen hemlighet att många går till arrangörsklubbens egna spelare. Så frågan kan ställas – gynnas svensk tennis som helhet eller är det klubbens intressen som går i första hand? Här går åsikterna isär och det är en komplex fråga utan några givna svar.

För det första, vilken vikt och tyngd har ett wild card? 22 svenskar var med i huvudturneringarna, åtta hade inte varit det utan wild card. 36%. Inte konstigt att det blir en diskussion om hur platserna fördelas.

Den andra sidan av myntet är att svenska klubbar inte direkt står i kö för att arrangera ITF-tävlingar. Det är resurskrävande och ger ingen ekonomisk vinst, istället en förlust på säkerligen femsiffriga belopp. En morot är att arrangörsklubben faktiskt får se sina egna spelare i turneringen. När det gäller SALK Open ställer också ett komprimerat tidsschema till det. Det är tight mellan den nationella tävlingen och den internationella, vilket gör att spelare som går långt i första veckan och som har en kvalplats i den internationella kan missa ITF-turneringen.

Nej, jag är inne på att det här inte är en klubbdiskussion och det lär aldrig gå att komma fram till någon form av millimeterrättvisa.

Frågan är varför förbundet inte lägger något intresse i vem som spelar ITF-turneringarna? Nog kan man tycka att det vore rimligt att exempelvis landslagsuttagna också får spela ITF-turneringarna och att förbundet tycker till om hur platserna fördelas?

Kommande vecka spelas ytterligare en ITF-tävling på hemmaplan med Fair Play TK som ansvarig klubb.

4 KOMMENTARER

  1. “Den andra sidan av myntet är att svenska klubbar inte direkt står i kö för att arrangera ITF-tävlingar. Det är resurskrävande och ger ingen ekonomisk vinst, istället en förlust på säkerligen femsiffriga belopp”

    Varför sponsrar inte förbundet de svenska tävlingarna? Låt förbundet ta hand om utgifterna, klubbarna få inkomsterna, och förbundet välja WC.

  2. Jag är kluven men vi sätter allt för stor tilltro till att ett wc i SALK är karriäravgörande.

    Det är inflation på ITF-tävlingar och det gäller att ha råd att resa. Samtidigt säger rankingen “ingenting”. Nästa år kommer en ny tour in till futures där juniorresultat räknas!? Än viktigare då!? Å andra sidan – spela o vinn i kvalet o bli bättre med segrarna i ryggen.

    Samtidigt. Hur många killar i MD göre sig gällande på finalplatser i Vintertouren eller spelar tex elitserien?

  3. Det är klart det inte är karriäravgörande. Däremot underlättar det såklart för svensk juniortennis som helhet om de som har störst chans att vinna matcher får dem, annars känns de ganska bortslösade.

  4. Jag tycker mig se ett allt större fokus på ITF Juniors. Det kommersiella har kommit in mer, fler sponsorer till akademier, team och klubbar som startar elitverksamhet. Konkurrensen om talangerna har hårdnat, samtidigt som styrningen från förbundet är obefintlig. Klubbar eller akademier/team eller bägge delarna? Det känns som att ingen riktigt vet åt vilket håll vi är på väg, vilket inte behöver vara negativt. Men som all elitverksamhet – den som betalar kalaset kommer att vilja se resultat. Den verksamhet som kan utveckla och få med sina spelare till exempelvis Grand Slams kommer att få uppmärksamhet.

LÄMNA ETT SVAR

Please enter your comment!
Please enter your name here