Tennis – sporten som enar oss

År 1899 tar den amerikanske Harvardstudenten Dwight Filley Davis kontakt med Shreve, Crump & Low, vida kända för sina lyxiga smycken och exklusiva ting. Han vill beställa en pokal. Det ska vara något alldeles extra och till sitt förfogande får silversmederna inte mindre än åtta kilo sterling silver.

 Efter en tid kunde Shreve, Crump & Low visa upp en trofé som Dwight F. Davis gav tummen upp. Den praktfulla och imponerande pokalen graverades därefter med ”International Lawn Tennis Challenge Trophy. Presented by Dwight D F Davis 1900.” Den unge Davis fick betala runt 1000 dollar ur egen ficka för den ståtliga skapelsen, en mindre förmögenhet som i dag kan jämföras med över en kvarts miljon kronor. Trots detta bekom det inte 20-åringens plånbok särskilt mycket eftersom Dwight Davis kom från en förmögen familj i St. Louis, Missouri. På så vis såg en av världens mest berömda och åtråvärda tennistroféer dagens ljus för över 100 år sedan.

Från jeu de palme till tennis

Inför sekelskiftet år 1900 var tennis en relativt ny sport med bara ett par årtionden på nacken. Idrotten har dock anor ända från medeltiden, då under namnet jeu de paume. På den tiden användes inga racketar. Med hjälp av händerna var målet att få bollen över ett snöre, som i dag är ett helt nät.

Det finns indikationer på att jeu de paume började spelas redan innan år 1200 i Frankrike – då var det munkar i kloster som roade sig med leken inomhus. Även inom kyrkan blev spelet otroligt populärt och ledde till att ledningen tog tag mot spektaklet. Ärkebiskopen i Rouen förbjöd till exempel präster att spela jeu de paume år 1245. Intresset för underhållningen växte trots allt och även utanför kyrkans kretsar spelades det, bland annat via särskilda bollhus runt om i Frankrike. År 1397 valde prefekten i Paris att förbjuda medborgarna att utöva spelet under vardagar och gav endast tillåtelse till jeu de paume på söndagar. Anledningen till detta var att såväl borgare som hantverkare gick från jobbet för att roa sig med jeu de paume.

Kring slutet av 1400-talet moderniserades spelet. I stället för att slå bollen med handen använde fransmännen en battoir, det vill säga en träram med ett pergament spänt över sig. Därefter infördes en racket under 1500-talet medan reglerna levde kvar. Idéen med spelet var alltså att slå bollen till motståndarens planhalva varpå du fick poäng om din motspelare inte lyckades göra en retur av bollen innan den andra studsen. Alternativt om motspelaren slog bollen i nätet eller utanför sidlinjerna.

Spelet når England

Efter en tid når spelet England och blir en populär rekreationsform bland överheten. Den engelska kungen Henrik VIII satte till och med upp ett förbud som innebar att ”vanliga” medborgare inte fick spela jeu de paume under 1500-talet. Än i dag finns hans bollhus i Hampton Court Palace kvar.

Även om spelets glansdagar som en nationalsport var över i samband med den franska revolutionen fortsatte tennisens att växa i Storbritannien. Major Clopton Wingfield skapade nya banor för tennisen när han plockade bort väggarna och i februari 1874 skickade majoren in ett patentbrev till skråkammaren i London. Nu justeras alltså reglerna och förutom de slopade väggarna bestäms det att underlaget för lawntennis ska vara just gräs. Kort därpå, 1977, instiftar All England Croquet and Lawntennis Club det engelska mästerskapet i singel för herrar i Wimbledon. Med tanke på att människan i alla tider har slagit vad och spelat om pengar är det ganska säkert att säga att åskådare redan nu började satsa på vem som skulle vinna i Wimbledon. Något du kan göra än i dag via betting- och casinosidor som www.casinosverige.me.

Sporten sprids i USA

Trots sportens framgångar saknades fortfarande en internationell tennistävling i slutet på 1800-talet och britterna sågs som de bästa spelarna. Vid det här laget blev även olika spelstilar tydliga. Brittiska tennisspelare satsade till exempel främst på teknik och amerikanska spelare gav järnet med kraft som grund. Dwight Davis spelade enligt den lite mer ruffa amerikanska stilen och han gjorde sig känd för sina fenomenala servar och skruvade bollar. Tillsammans med sin studiekamrat, Ward, blev Davis amerikansk dubbelmästare år 1899.

Till en början var det främst universitetsstuderande på östkusten som ägnade sig åt tennis i USA. För att sprida ordet om denna roliga och spännande sport gav sig fyra studenter från Harvard ut på en slags turné våren 1899 med idéen om att fler skulle få upp ögonen för idrotten. Detta ledde i sin tur till att 20-åringen tog kontakt med Shreve, Crump & Low och maskineriet för att införa Davis Cup startades, då under namnet International Lawn Tennis Challenge.

Davis Cup tar form

I samband med utvecklingen och utformningen av det internationella mästerskapet skedde rigorösa förberedelser. Varje match skulle utgöras av fyra singlar mellan två spelare som representerade respektive nation i en dubbelmatch. Spelarna som deltog i dubbeln behövde inte tvunget vara samma som spelarna som deltog i singelspelet. Samtliga matcher skulle avgöras genom fem set. När det brittiska tennisförbundet slutligen också godkände reglerna var det äntligen dags för världens första Davis Cup. Det var dock bara Storbritannien och USA som var med och tävlade. Dwight Davis var givetvis med och drog sitt strå till stacken för att den exklusiva pokalen skulle stanna kvar i amerikanarnas ägo.

Intresset för tävlingen växer

Allt eftersom har intresset för Davis Cup växt och allt fler länder har anslutit sig till den internationella tennistävlingen. Efter två decennier var över 20 länder med i mästerskapet regelbundet, däribland Australien, Nya Zeeland, Frankrike, Österrike och Belgien. År 1969 deltog mer än 50 nationer i Davis Cup för första gången och fem år senare, 1974, blev Sydafrika det femte landet att få lyfta den berömda pokalen följt av Sverige, Italien och Tjeckoslovakien. Under 1980-talet lyckades svenska tennisspelare ta hem tre titlar i Davis Cup.

Sedan premiären av mästerskapet har det skett en del förändringar kring upplägget och vi har sett ett antal storheter träda in på planen och bjuda på nagelbitande matcher. Tennisfrälst eller ej, i dag har majoriteten åtminstone hört talas om namn som Fred Perry, Björn Borg, John McEnroe, Mats Wilander, Stefan Edberg, Boris Becker, Roger Federer, Rafael Nadal och Andy Murray. I år, 2018, räknas Davis Cup dessutom som världens största årliga internationella lagtävling i idrottsvärlden, med inte mindre än 132 deltagande nationer.

- Annons -

Senaste nytt