Caijsa Hennemann (Foto: Richard van Loon)
Bara en svensk spelare har varit i final i Tennis Europe Junior Masters tidigare. Caijsa Hennemann blev den andra, men fick ge sig i final mot förstaseedade Carole Monnet.
Masters för 14- och 16-åringarna har spelats sedan 1996. Då, i 14-årsklassen, möttes Tommy Robredo och Paul-Henri Mathieu i finalen. Därefter har spelare som Rafal Nadal och Alexander Zverev vunnit tävlingen. Tjejsidan har vinnare som Kim Clijsters, Belinda Bencic och från 1999 – Sofia Arvidsson.
Långt ifrån alla som varit med i TE Junior Masters och varit i final där har senare blivit etablerade spelare som seniorer. Men för svensk tennis del är det en framgång och istället för att leta vad som gått fel senaste årtionden, så borde vi kanske titta på vad Hennemann och Ullevi TK gjort?
Förutsättningarna inför matcherna i Italien var heller inte de bästa. Man ska komma ihåg att Caijsa gick med gips i augusti, spelade ingen tennis i september heller och precis kommit igång igen. Uppladdningen var i Paris på Roland Garros tillsammans med Ullevi TK:s Damien Croisat, en uppladdning som räckte en bra bit för att hävda sig mot de bästa i klassen i Europa.
Futureveckorna är över
I Jönköping fick tre svenska spelare rankingpoäng och bäst gick det för Fred Simonsson med en semifinal. I Falun klarade fem svenska spelare den första omgången och längst gick Markus Eriksson med en plats i semifinalerna. Patrik Brydolf gick till kvartsfinal efter att bland annat ha slagit ut sjundeseedade Zhyrmont.
Falun fick också se en svenskdödare i form av 718-seedade Antonie Bellier, som först slog Fred Simonsson och sedan Mikael Ymer. Schweizaren var sedan helt chanslös i kvartsfinalen mot Jürgen Zopp. På något sätt symboliserar detta den ojämna nivån på de svenska spelarna.
Det är en vecka kvar till Stockholm Open och kvalet inleds på söndag den 15 oktober. Vem får spela kvalet? Klart är i alla fall att Elias och Mikael Ymer har varsitt wild card till huvudturneringen.
Elias Ymer var i veckan i kvartsfinal i Stocktons challenger. Där blev det först seger mot förstaseedade, men formsvage, Rubel Bemelmans. Därefter blev det seger i tre set över Frank Dancevic. Där såg man glöden och fighterinstinkten hos Elias, den glöd som saknades innan Robin Söderling trädde in som coach.
Vinst i Cordenons, semifinal i Manerbio och nu kvartsfinal i Stockton visar på en annan stabilitet än tidigare. Som habil challengerspelare ska man komma ihåg, men det är därifrån steget måste tas för att senare sikta på topp 100.
Fler på väg att skaffa sig ranking
Det var träning på hemmaplan i Sverige som gällde för både Johanna Larsson och Rebecca Peterson denna vecka. Larsson har två WTA-tävlingar kvar att spela: Linz och Luxemburg. Hon har inga poäng att försvara i Linz, men däremot en kvartsfinal från ifjol i Luxemburg.
Resultatmässigt var det bästa en semifinalplats i Beriut ($15K) för Jacqueline Cabaj Awad.
Ellen Allgurin tävlar i Australien och kvalade in till Toowoomba ($25K) men förlorade där i första omgången. Kommande vecka är Ellen inne i Carins ($25K) och slipper kval.
Värt att notera är att det är ganska många som är ute och tävlar. Marina Yudanov har skaffat sig ranking. 16-åriga Jacqueline Nylander Altelius och 15-åriga Maria Petrovic är en bit på vägen. De klarade första omgången i respektive ITF-tävling.
För damerna är det två ITF-tävlingar på hemmaplan i höst, alla 15000-dollars. Djursholm kommer först (23-29 oktober) och sedan är Näsbyparks TK värd för nästa tävling.
Angående Hennemann så trotsade hon kanske inte oddsen egentligen för hon spelar ju inte på Tennis Europe och har därför ingen hög rankning där. Ser man till ITF:s juniorrankning istället så skulle hon slå båda de hon slog så jag var inte förvånad. Trodde även hon skulle ha större chans i finalen. Men man får ha i åtanke att hon slog sina första slag med ett racket runt 10 dagar innan så det är såklart en god bedrift att gå till final och Monnet hade hemmaplan.
Jag såg att Louise Brunskog är uppsatt på att spela i Djursholm. Det var ett tag sedan. Lisa Zaar är också på väg tillbaka vad det verkar, gjorde några bra juniorresultat innan hon tog ett långt uppehåll.
Sedan kan man väl säga att Klara Milicevic är den spelare som har bäst form just nu. Hon har över 40-0 i matcher i svenska tävlingar sedan hon förlorade i början av året, trots att hon spelar regelbundet mot äldre motstånd i damsingel och flera SM. Tror inte hon har tappat mer än ett eller två set. Slog senast SM:s F18-vinnare Märta-Lois Söderberg med 2-0 i final och hon är själv 14…
Celik nämnde förresten något som jag också reagerade på, att Peterson fick en artikel i.. minns inte om det var på SVT?.. och de kallade henne för doldis fastän hon är vår näst bäste svenska. Rätt tråkigt att tennis är så ouppmärksammat här. Jämför man med fotboll så känner de flesta till landslagsspelarna t.ex.
Vad säger Andreas och övriga om listan till Djursholm? Många anmälda hade tävlingen långt ned på sin turlista och idag deadline för att stryka sig. Och det gjorde många. Tre svenskor blir nu 1- till 3-seedade: Cabaj Awad, Östlund och Björklund.
http://www.itftennis.com/procircuit/tournaments/women's-tournament/info.aspx?tournamentid=1100040937
Jag är förvånad att ingen av Viktorovitch, Yasar, Hennemann eller Berlin är med. Borde inte våra bästa juniorer ta chansen på hemmaplan ?
Ser att de är i Japan (Grade A) och Hennemann i Finland (Grade 4) !
Jag får tyvärr inte ihop det…
Johan: Man kanske kan tycka att de borde ta chansen, men realistiskt sett så kan de ännu inte mäta sig på den nivån i långa loppet, så jag tycker ändå det är bättre att de fortsätter på juniortouren i och med att de har målsättningen att spela grand slams där nästa år, så de behöver en bättre rankning. Björklund spelade inte heller mycket på seniornivå förrän hon lämnade juniorerna.
Spelar man på seniortouren istället så ”slösar” man bort en vecka, även om man vinner matcher så måste man vinna i tre turneringar för att ens få en rankning. Samtidigt tappar man då poäng på juniorrankningen.
När det gäller Hennemann så är hon ju nyss tillbaka så hon gör rätt tycker jag som kör i Finland på en lägre nivå. Faktum är att hon trots det kan plocka hela 25 poäng om hon vinner i där (+ eventuella dubbelpoäng), vilket chanserna är hyfsat goda för. Och hon har sagt specifikt att hon vill satsa på att spela grand slams nästa eller nästnästa år på juniornivå och då behöver man poäng. De här två tävlingarna i Finland kan ge en bra grund att stå på inför svårare tävlingar om det går bra.
Henrik: Ja, jag säger väl att det ser lovande ut för svensk seger, inga oöverkomliga bland övriga nationaliteter. Relativt låg klass på tävlingen får man säga, men det gynnar ju bara svenskorna. Synd att inte Jarlskog är med, hon gjorde ändå en bra tävling i 25K i USA nyss. Ellen hade också kunnat vara med och plockat lite poäng. Blir intressant att se hur Clara Tauson står sig här.
Intressant att fler reagerar på att de bästa juniorerna inte spelar senior ITF:erna på hemmaplan. Rätt eller fel, men jag började ana en trend när GTG:s Ziverts Eriksson och Friberg fortsatte spela juniorturneringar som sistaårsjuniorer, trots relativt liten chans att nå Grand Slams.
Varför? Kan det vara så att det blir lättare i framtiden att locka sponsorer om man kan visa på spelare med bra juniorranking? Som 17-åring kanske en topp 100-placering som junior slår högre än en WTA-ranking på 1200? Jag kan nog tycka att det är bra att de hårdsatsande kör på juniortouren långsiktigt än kortsiktiga inhopp i 15K-turneringar.
Jarlskog lär väl få svårt att spela turneringarna i Sverige kommande år med tanke på college.
”Jarlskog lär väl få svårt att spela turneringarna i Sverige kommande år med tanke på college.”
Aha, jag tänkte att det var nåt sånt iom att hon spelade i USA för första gången. Svårare motstånd där också. Positivt och negativt.
Men det är ju många juniorer som kombinerar skolan med resor så det borde väl inte vara ett jättehinder.
Om jag skulle resonera varför de vill fortsätta spela juniorerna så tror jag det har mycket att göra med att de helt enkelt vill spela i junior-GS, för det har man bara chansen att göra medan man är junior, sedan måste du bli topp 100 i världen om du ska lyckas och det tar ett antal år för de flesta. Även juniorerna får trots allt spela på samma arenor som seniorerna, om än inte på de bästa banorna såvida de inte går långt. Men det är nog väldigt lockande för de som känner att de är hyfsat nära.
Kul med kloka åsikter och diskussioner gällande våra yngre spelare. Även om det inte levereras några större resultat ännu, så känns det ändå som fler spelare tror på möjligheten. Innan har snacket gått att det är ingen idé för vi ligger alldeles för långt efter. Räcker att någon eller några visar vägen att det finns möjligheter, så blir det genast en positiv effekt och energi till hela kollektivet. Det bör inte vara omöjligt med fler svenskor bland topp 100 på WTA. Tycker många gånger att kvalitén är väldigt ojämn på spelarna 50-100, medans på ATP håller man en mycket högre lägsta nivå redan vid en ranking runt 200. Det skall bli intressant om det nya rankingsystemet på WTA/ITF som tas i bruk 190101 gör det lättare för våra yngre spelare. Endast 750 spelare får ranking men alla skall kunna leva på tennisen, samt kvalificeringen skall hållas regionalt för att hålla nere kostnaden. Tror detta kommer att gynna våra yngre spelare mycket.