Säsongen har inletts dystert för de svenskar som mestadels skött singelspelet i Davis Cup för Sverige. Hur oroande är det? Brunström/Siljeström imponerar dock. Vi ställer fyra frågor till Jacob Adaktusson om den svenska inledningen på säsongen.
Förlust för Elias mot Renzo Olivo och Christian Lindell får klart stryk mot de Greef, hur oroande är det?
– Att Elias börjat säsongen med två förluster ska man inte dra några växlar av. Jag hoppas framförallt inte att han själv gör det utan istället fortsätter att jobba målmedvetet varje dag. Han hade en väldigt fin utveckling under år 2014 och 2015. Det får man inte glömma. Detsamma gäller i viss mån Christian Lindell.
Kan du beskriva hur det är att spela i + 40 grader Down Under? Kan en kollaps bero på att man är för dålig förberedd/tränat för lite eller är det tillfälligheter?
– Melbourne kan absolut vara riktigt tufft. Men luftfuktigheten är värre på andra ställen. Ofta är det just luftfuktigheten som knäcker folk. Elias har en grym fysik redan. Måste säga att jag är förvånad om det nu var en fysisk kollaps. Men har han till exempel druckit för dåligt före kan det hända.
Brunström/Siljeström imponerar. Bör de spela i DC ihop om inte Lindstedt är med?
– Att Brunström/Siljeström bildat konstellation är kul. Energi, personkemi, tungt servande och två fyrtorn vid nät kommer man långt på i dubbel. Kan de sedan peta in några returer också så.
Så länge man bara får nominera fyra spelare så är jag dock i dagsläget tveksam till dem i DC. Att kunna ha tre spelare som klarar fem tuffa set i singel är mycket värt. Spelare som Isak Arvidsson och Fred Simonsson klarar det, samtidigt som de redan nu är bra dubbelspelare. Med Lindstedt/Brunström är det skillnad. De är i princip världsnivå ihop så det överväger. Skulle Brunström/Siljeström övertyga under våren och ta steget till stabil ATP-nivå kommer dock frågan i en annan dager. Jag vill se fler stabila resultat från Bruno/Sillen.