Fransmännen har hoppats och hoppats. Men nu tycks de definitivt gett upp hoppet om att någon från den ”gyllene generationen” ska ta en Grand Slam-titel. Davis Cup-titeln är dock helig och den ska de bara ha innan generationen har gjort sitt.
Efter terrordåden i Paris vilar det en sorgsen och tryckt stämning över den franska huvudstaden och inte kommer fransmännen på muntrare tankar när deras tennisspelare kommer på tal.
Efter att ha tagit del av tongångarna på fransk mark kan man höra konstateranden som:
”Numer spelar våra toppspelare bara för pengarna, inget annat”
”Monfils spelar enbart för showen, han lägger mer tid på att träna på konstslag än den viktiga träningen”
” Paire är fortfarande ett litet barn som omgivningen får ta hand om”
”Gasquet har haft sina problem men verkar ha mognat som människa. Han tar inte bara längre utan ger också och är trevlig mot alla. Men det är försent.
”De är inte alltid speciellt smarta”
”När Tsonga struntar i det efter första DC-finaldagen och någon vecka senare åker och spelar i en plojliga i Asien med massor av pengar då är irritationen bland fransmännen stor. Det har diskuterats dag ut och dag in här”
”Alla har gett upp, inte bara medierna och de tennisintresserade. Även spelarna. De har insett att deras generation aldrig kommer vinna någon Grand Slam-titel”
Hoppet har övergivit fransmännen
Med hjälp av en anonym källa som varit med bakom de franska kulisserna i många år och har djup insyn har vi fått ta del av den samlade bilden om hur det tennisintresserade franska folket ser på den generation som varit i världstoppen så länge men inte vunnit något. Visst har Gasquet, Tsonga, Monfils och Simon några år kvar i världstoppen, men hoppet har övergivit fransmännen. I alla fall när det kommer till att någon ska göra som Marion Bartoli och vinna en Grand Slam-titel.
”De vet att med mycket tur, ungefär som Marion Bartoli hade i Wimbledon, kan chansen dyka upp om de bara är där. Men att de verkligen tror på det, nej.”
När hoppet om en Grand Slam-titel dött så är franska tennisförbundets stora satsning just nu utbyggnaden av Roland Garros-stadion. En utbyggnad som har påbörjats och gällande träningsanläggningen har man kommit ganska långt.
Davis Cup heligt
Utöver det kvarstår målet att vinna Davis Cup, en turnering som faktiskt fortfarande är helig för fransmännen trots att turneringens status har ifrågasatts. Efter finalförlusten mot Schweiz i slutet av förra året var besvikelsen riktigt stor och om inte generationen med Gasquet, Tsonga, Monfils och Simon fixar bucklan innan det är försent så är det ett monumentalt misslyckande med tanke på hur mycket förbundet satsat och hur stora förhoppningarna har varit på Monfils, Gasquet, Tsonga och Simon. De vet att det lär dröja länge innan de får en ny chans.
Damtennisen har också problem efter att Bartoli och Mauresmo slutat.
”De spelare som finns är så oerhört individuella att förbundet i princip inte har någon koll. De bara betalar för att hänga på och få lite av berömmet. Det är priset de betalar”.
Lättare att tanka bort matcher
Han som fransk media bara för knappt två år sedan spådde bli en topp 5-spelare, Benoit Paire, blir konstant skadad, påbörjar sitt spel innan han är fullt frisk, resultaten blir därefter och han blir skadad igen. Mot Elias Ymer i Australian Open-kvalet fick han fyra game och har blivit känd för sina ”franska nerver” och att tanka bort matcher när han ser att det kan bli förlust.
”Det är alltid lättare att tanka bort matcher för då ser det ut som han ger bort matchen istället för att förlora på grund av att han är sämre, vilket han förmodligen också är just då. Detta är ett stort problem på herrsidan överlag. Den mentaliteten, att hellre förlora på att tanka än att göra sitt bästa och riskera att förlora på att man den dagen är sämre än sin motståndare”.
Hoppet om Paire finns kvar, men fransmännen tror nu snarare på att han kommer bli en topp 30-spelare än topp 5-spelare som man tidigare spekulerat i.
Sneglat på Sverige som skräckexempel
Franska förbundet är fullt medvetna om att det kommer svårare tider och förbundet har faktiskt sneglat på Sverige som ett skräckexempel på hur ett land kan gå från maktfaktor till ingenting. Nu har Frankrike en miljon tennisutövare och på ATP, challenger och futuretouren kryllar det av fransmän så ett nytt Svergiescenario kommer det inte att bli, men man är fullt medvetna om att det kommer tuffare tider och det inom kort. För fransmännen har till skillnad från svensk media insett att tennisen ser annorlunda ut idag. Det kommer starka spelare från världens alla hörn och konkurrensen är mördande.
Skolgången extemt viktig
Frankrike är väldigt ofta det ledande landet fram till 15-årsåldern i många sporter. Därefter tappar fransoserna sin ledande ställning och den anledningen är enligt de fransmän vi pratat med skolan. ”Skolan är extremt viktig här och just i den åldern och i några år framöver blir det svårt att kunna fokusera på tennisen i större utsträckning. Skolgången är definitivt viktigare här än i andra länder”.