Hemmahoppen försvann i åttondelen i Kungens Kanna och Drottningens pris

Det är tuff konkurrens i pågående Kungens Kanna och Drottningens pris i Kungliga tennishallen i Stockholm. När åttondelarna spelats färdigt fanns inga svenska spelare kvar.

Tävlingen är en Tennis Europe Category 1-tävling för 14-åringar och de flesta av de svenska spelarna blev utslagna i första omgången.

Albert Saar, Lidingö TK, och Stina Larsson, Lillån TK, åkte ut i åttondelsfinalen.

- Annons -

13 KOMMENTARER

  1. Idag avgjordes kvartsfinalerna. Inga svenskar kvar som sagt. Inte så konstigt då det är tuff konkurrens. Förra året var det ingen svensk som överlevde andra omgången i varken pojk eller flickklassen.

    En annan sak jag förundras över (förutom det jag skrev i mitt förra inlägg) är att intresset är så svalt från de i Sverige som vill nå lite längre. Var är de tennistränare som vill se hur de absolut bästa i Europa spelar, tränar eller prata med alla de landslagstränare/coacher som finns där?Var finns alla “satsande” ungdomar som på samma sätt har möjlighet att se hur de bästa spelar, känner av nivån, blir inspirerade? Det fanns inte ens en handfull där idag på kvartsfinalerna.

    Sen måste jag skriva att Kungens Kanna/Drottningens Pris är ett fantastiskt arrangemang. Rakt igenom världsklass, stor eloge till KLTK-teamet och alla sponsorer. Det är vi bra på i Sverige!

    Stor eloge också till er tennis-föräldrar som dag in och dag ut skjutsar, väntar, hämtar, lägger en stor del av månadsbudgeten så att era barn får möjlighet att utöva denna underbara sport!

  2. Spelar det någon roll? Att svenska spelare inte går långt i en internationell 14-års tävling? Avgör det framtiden för svensk tennis?

    Jag tror det finns mer och annat att oroa sig för, fundera på och diskutera. Reagerar allti med ett litet leende på kommentarer i linje med ovanstående angående stöttande föräldrar. Stöttning kan ju se olika ut och skjuts kan vara nödvändigt men punktmarkering vid varje träning tenderar också skapa stress och utmanar heller inte individen att ta ansvar för – och utveckla ett genomgenuint intresse för – sin aktivitet. Jag är medveten om det provocerande i detta bland föräldraledet men oj så många juniorer som de senaste 25 senaste åren blivit bra i tennis utan att egentligen veta varför de spelar och sedan som 19-20 åringar, eller tidigare, lagt av och inte sedan rört ett racket.

    • OM vi vill få fram Svenska Topp-100 spelare så spelar det absolut roll. Vilka på dagens Topp-100 var inte framstående i sin åldersklass som 14-åringar? Sen betyder det förstås inte att man blir Topp-100 bara för att man är framstående som junior.

      Berätta Panatta, hur tycker du vi ska göra för att få fram fler Svenska Topp-100 spelare närmsta 15åren? Kul att höra och få igång lite tänk kring det!

  3. Vi kan göra en massa satsningar och starta diverse projekt samt hylla akademierna för att de skall fixa biffen. Vi kan ha fler ITf-turneringar på junior- och seniornivå. Sverige kan resa mer utomlands med fler juniorer tidigare och oftare. Och vi kan älska KLTK för KK&DP. Osv….

    Men även om det inte är något fel på något som gjorts de senaste åren så är det ändå att börja i fel ända.

    Ett enormt enkelt svar är att fler juniorer måste SPELA ofantligt mycket mer och bättre tennis. Vi skjuter över målet när vi satsar på extraträning, skickar juniorer på tävlingsresor till Slovenien när de är 12 och föräldrar flyttar till Spanien för att barnen ”saknar sparring på hemmaplan” och att det inte finns resurser. Samtidigt är det soprent på utomhusanläggningarna runt om i Sverige under sommarlovets 10 veckor då skolan inte står i vägen. Klubbarna tycker att de har bra verksamhet och fullt i tennisskolan – men ingen SPELAR tennis av klubbens 200 juniorer…

    Börja med att skapa en kultur i varje klubb där juniorerna som tränar i klubben faktiskt också SPELAR tennis. Sen kan de börja tävla, sen kan vi fundera på allt det jag inledde med. Det omvända, som svensk tennis praktiserat de senaste 20-25 åren, är som synes tröstlöst för att få fram en svensk elit som sen det kan komma internationell elit ur som kan hävda sig på ATP och WTA.

  4. Man behöver inte spela ITF som junior. Spela och tävla mot äldre ger minst lika mycket enligt mig. Sen när man är i de äldre junioråren så är sommar- vintertouren jöttebra. Ger hårdhet och tålighet mot starka motståndare samt är väldigt komprimerade. Mycket matcher på kort tid.

  5. Kan hålla med Illie. Om man som junior i Sverige inte tar sig fram till ens semifinaler och final på Sommartouren kommer man få det tufft internationellt.

    Hur många juniorer vinner en match i elitserien? Eller får ens chansen att spela? Nej, vi är fel på det!

    • Manolo, Salk, Gltk körde så gott som genomgående med juniorer och på 4e singeln och dubbel.

      Däremot legoknekslag som Uppsala, Solna och till viss del FairP tar in utlänningar.

      Kollade statsen på JHL i Gltk och han hade 5-2 i singel. Inga större skalper kanske men vinster i alla fall. Men på svenska touren sen i somras har han vunnit över Thour, Frost och Jeppe Holm.

      Så man behöver inte åka jorden runt på ITF för att utvecklas.

  6. Hur gick det för Rebecca P i Drottningens Pris? Varför lyckades hon att bli så bra? Det finns ju svar hur man lyckas, så varför inte söka dessa istället?

    • Berätta Mona, hur har Rebeccas upplägg sett ut? Vad tror du har gjort Rebecca till en världsklass-spelare? Jätteintressant tycker jag!

      Om vi hjälps åt med att dela med oss av framgångsrecept blir det lättare för föräldrar (som jag tror alltid gör så gott de kan och vad de tror är bäst för sina barn) och tränare att fostra fler duktiga tennisspelare.

      Istället för att döma ut den ena eller andra satsningen så kom med era bästa råd. Sverige har ett 20-tal världsklass-tränare/coacher. Någon som har info från någon av dessa vad de har för framgångsrecept?

  7. -Den allra största utmaningen förbundet har är att få de yngsta att älska tennis. Senaste 10-15 åren är det inte de som ”brinner” för tennis som börjar i tennisskolan utan det är till 99% barn som blir placerade där av föräldrarna. Nästan ingen av dem skulle spontant spela tennis med kompisar på fritiden. Varför det är så beror ju antagligen på att ”sportbarnen” som det finns 2-3 st i varje skolklass, aldrig kommer i kontakt med sporten i tidig ålder. Det visas inget på traditionell TV och vi har inte haft någon stor stjärna sista tiden.
    -Hade det funnits ”sportbarn” som älskade tennis i tennisskolan, så gäller det att hitta de som har ”det inre drivet” att själv vilja spela så mycket som möjligt, och hela tiden vill bli bättre för att drömmen är att bli bäst.
    RP är ett bra exempel på en spelare som redan i tidig ålder målmedvetet, noggrant och med passion till sporten hade detta.
    -Dessa få spelare måste sedan ha rätt uppbackning i form av teknik-, fys- och mental träning, vilket tyvärr är något där Sverige halkat långt efter. Det finns 2-3 ställen(klubbar)i Sverige som har koll på när/hur man tränar på rätt saker och vid vilken tidpunkt man skall göra det.

    När Sverige har 10-talet spelare i varje åldersklass som är ”sportbarn”, eget driv och har fått rätt utbildning fram till junioråldern, då har vi förutsättningar att någon slår igenom. Man behöver inte gå långt i KK/DP vid 14-års åldern, men att man vid 18-års åldern kan konkurrera med med övriga i världen teknist, fysiskt och mentalt ökar chansen väldigt mycket. Sedan får vi räkna med att ha tålamod, tur med hälsan och att glöden hos spelaren finns kvar. Jag tror att en Svensk spelare behöver fram till minst 25-års åldern för att göra sig fullt rättvist. Detta gör att det även krävs ekonomiska muskler för att bedriva satsningen.
    Det är tufft men det hjälper inte att vara negativ hela tiden. Vi kan inte i dagsläget ha många fler på touren då bredden av ”sportbarn” är mycket tunn.

    • Mona, det där är en analys jag håller med om till 100%! Tack för det!

      Jag tror som du att nummer 1 på listan vad som behöver göras är att få “sportbarnen” att bli intresserade av tennis. Vi behöver en mycket större spelarbas av “sportbarn”. Hur det ska göras har jag ingen aning om tyvärr. Den största dragkraften är att få fram fler svenska tennisspelare på WTA/ATP nivå, gärna någon som har chans att gå lite längre i turneringarna så intresset från media blir större. Just nu känns tennis långt ner på den listan tyvärr.

      Där gör Swetennis, Source Tennismagasin, Jonas Arnesen, Good To Great med flera ett enormt arbete med att pusha för svensk tennis.

  8. Jag har ett förslag till utveckling på junior nivå. Vi låter alla som nått kvarten spela pool spel med korta matcher, börja på 2-2 tiebreak i tredje och no add. Alla möter alla och alla får bra tennis på deras nivå. Då blir det många matcher mot jämna kolleger. Då stannar även fler spelare kvar i hallen och inte som nu, kvar i finalen finns de bägge spelarna med föräldrar och kanske en domare. Detta kanske inte berikar klubben men dock spelarna.

Lämna ett svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Fler artiklar

Debut i Franska Öppna väntar för Mikael Ymer

Får möta 188-rankade kvalspelaren Blaz Rola.

Franska Öppna: Detta väntar Peterson och Larsson

Peterson möter Putintseva och Larsson ställs mot Rybarikova.

ITF-rankingen skrotas – men inte helt och hållet

Fler spelare får chansen till ATP- och WTA-ranking.

Rankingrapporten: Här är spelarna som går bra i skymundan

Mirjam Björklund och André Göransson positiva exempel.

Vecka 21 | Kval till Franska Öppna och svenskor som letar form

Bröderna Ymer i Pariskvalet. Peterson spelar i Strasbourg och Larsson i Nürnberg.