Som tränare för Jeremy Chardy är Magnus Tideman är en del av det svenska tränarundret på ATP-touren.
SweTennis träffade 53-åringen i Umag som hyllar det svenska tennisförbundet. Men i stället riktar han vass kritik mot klubbarna.
– Det händer ingenting där, säger Tideman.
Magnus Tideman dyker upp med en kartong av bollar. Efter misslyckandet i Hamburg under den föregående vecka är förhoppningen om revansch stor i Umag där Jeremy Chardy är fjärdeseedad. Tävlingen ligger under samma kategori som Swedish Open. Men trots att tävlingen på Västkusten hade gått ut med att Chardy skulle dyka upp i Båstad uteblev fransmannen tillsammans med sin svenske tränare.
– Vi hade ingen överenskommelse. Men både jag och de (Swedish Open) trodde att vi skulle komma, men vi hade inte kommit överens om något. Jag försökte övertala honom. Men det är dubbelt så mycket prispengar och poäng i Hamburg. Då är det lätt att välja den tävlingen.
Det var efter sex år på Storbritanniens tennisförbund som Magnus Tideman presenteras som ny tränare för Jeremy Chardy som då lovordades av många. Fransmannens har varit rankad 28:a i världen som bäst. Nu ligger han runt 40-strecket efter en mindre bra inledning på säsongen.
– Han är rolig men svår då han är lite ojämn. Det är en humörsspelare. Däremot tror jag att han kan bli riktigt bra. Men vi får dock inte ihop alla pusselbitar. I år det gått sämre. Däremot jag tror på honom. Jag tycker att han nästan slår hårdast i världen. Ingen vill spela mot honom när han spelar bra, säger Tideman och beskriver att det är främst den mentala biten som saknas innan Chardy kan placera sig bland de tio bästa i världen.
– Ja, men lite så är det. Självförtroende spelar mycket in. Det gäller att våga förlora och gå för ett slag ibland. Det är så små grejer det handlar om när man är så bra. Vi jobbar även på backhand. När han blir osäker så börjar han att använda sin slice. Vi jobbar med att han ska slå mer topspin.
Hyllar Söderlund
Efter drygt tre år som tränare för en spelare som ligger bland de 50 bästa i världen har Tideman distanserat sig till svensk tennis. Men 53-åringen följer den svenska utvecklingen med ett stort intresse.
– Jag följer svensk tennis mycket. Jag följer resultaten intensivt, speciellt på killsidan. Tjejerna är jag mindre bra på.
Det är drygt en vecka sedan Carl Söderlund spelade semifinal i Båstad Challenger, några dagar senare vann 19-åringen sin första ATP-match. Tideman har inte undgått den hajpen kring Söderlund som har uppstått.
– Han spelar bra. Det är en matchspelare. Han är skitdålig på träning. Men på matcherna tänder han till, och det är bra att vara sådan. Vi har inte så många sådana spelare inom svensk tennis. Han har en bit kvar men det är kul att det kommer upp någon annan än Ymer-bröderna.
Magnus Tideman var aktiv på ATP-touren när Sverige var som bäst. Uppsalasonen nådde som bäst en placering precis innanför 100-strecket på singelrankingen. Då var han ingen märkvärdig, men om en svensk spelare skulle slå sig in bland de 100 bästa världen i dag skulle det uppstå stora rubriker. 53-åringen ger sin syn på vad som har hänt med svensk tennis.
”På min tid var förbundet kasst”
– En sak jag saknar i dag är matcherna på sommaren. När jag var 14 spelade jag 60-70 matcher under sommaren. Då spelade man Ängelholm, Falkenberg, Båstad och Skummeslöv och så vidare. Men nu tar man semester och åker med morsan och farsan till Kanarieöarna i stället. På vår tid var det matcher som gällde på sommaren. Tyvärr är det inte så längre.
Det svenska tennisförbundet beskylls ofta för den stora svackan som svensk herrtennis befinner sig i. Den kritiken håller inte Tideman med om och riktar istället kritik mot klubbarna.
– Folk ger förbundet skit. På vår tid, när vi var bra, så var förbundet kasst. Nu har vi ett bra förbund. Nu har vi anställda som kan tennis, som ”Fidde” Rosengren (förbundskaptenen) till exempel. På vår tid hade vi en gympalärare som hade åkt runt på sommaren till olika länder. De hade inte koll på någonting. Men då var klubbarna starka och det är klubbarna som ska fostra spelarna tycker jag. Det händer ingenting i klubbarna i dag, säger Tideman och förklarar problematiken.
– I styrelsen i klubbarna sitter föräldrar till de bästa juniorerna. Och vad händer då? Om någon ungdom skriker något fult ord på banan och tränaren säger: ”Då spelar inte på två veckor”. Men då kommer styrelsen och ungdomens föräldrar och säger att barnet inte sa något dumt. Så han ska inte bli avstängd. Barn ljuger, men det fattar ju inte föräldrarna. Så är man chefstränare har man inget att säga till om. Det är ett stort problem.
Är ungdomarna bortskämda?
– Hela världen är bortskämd. Men kör lite. Det är inte farligt att få mölksyra. Det är inte farligt att springa i minusgrader. Jag vill inte låta gammal men kör lite intervaller. Nu ska det vara någon fystränare som kör någon balansträning men något gummiband. Backträning är bra. Gilla det eller börja med innebandy.
Avslutningsvis berättar Tideman om vem han tror blir nästa svensk bland 50 bästa i världen.
– Jag har hört mycket om att Mikael Ymer ska vara jävligt duktig. Men jag kan väldigt lite om honom, men de säger att han ska vara jätteduktig. Men Elias också, han är ju ung. Låt han mogna lite. Det samtidigt tufft för Elias Ymer. Hade vi haft sju stycken spelare bland de 50 bästa hade han inte haft en lika stor press på sig. Det skulle vara bättre om han hade Söderling eller någon som tryckte ner honom.