Caijsa Henneman (Foto: Henrik Gustavsson/SweTennis)
Caijsa Henneman (Foto: Henrik Gustavsson/SweTennis)

Med rätt träning och inställning kan vem som helst bli nästan vad som helst. Det är utgångspunkten i boken “Skapa talang” som släpptes i somras av Kristian Persson och Peter Svensson.

De båda fick idén till att samla sina idéer, kunskap och tankar och skriva en bok i samband med en elittränarutbildning på Bosön.

– Vi har hållit på i fyra år med det här. Till slut hittade vi ett grundmaterial som vi tyckte var spännande och under tiden har vi formulerat ett koncept som vi själva tycker är intressant. Man får en teoretisk kunskap, men lär sig också förstå ganska snabbt hur man praktiskt ska använda den. Vi riktar oss till tränare och lärare bland annat, men vi tror att de flesta som läser den har nytta av den, säger Kristian Persson.

Kristian Persson är sportchef på Ullevi TK och tränar bland andra Caijsa Hennemann där de använder det här konceptet och upplägget i praktiken. Den som följt tennisen i sommar i de lägre åldrarna känner säkert till vilken utveckling 15-åringen haft i sommar.

– Caijsa har tränat på det som finns i boken sedan hon var tio år. Vi har aldrig satsat något på att hon ska vinna någonting på kort sikt utan bli bra när hon blir stor, säger Persson som återkommer till detta senare i intervjun.

Alla kan skapa sin egen talang

Persson har en bra jämförelse för att förstå bokens grundidé. Jämförelsen handlar om ett maratonlopp. Det är den som är först i mål efter 42 km som vinner. Inte den som på grund av vissa egenskaper eller medfödd talang kanske har ett försprång på ett par hundra meter i starten.

”Med rätt träning och inställning kan vem som helst bli nästan vad som helst. Med vår modell kan alla skapa talang.” skriver ni bland annat i boken. Behöver man inte en viss medfödd talang?

– Det är klart att det är en fördel att vara lång om jag ska spela basket eller har fler snabba muskelfibrer om jag ska springa  100 meter, menar Persson.

“Grit” är ett begrepp som Ullevis sportchef ofta återkommer till.

– För att bli riktigt bra måste du vara bra på mycket. Den minsta gemensamma nämnare för de som nått långt är ihärdigheten att kämpa långsiktigt mot ett mål utan att vika sig. Även om det dyker upp hinder tar jag förbi mig dem. Det är en avgörande faktor för att lyckas.

Hur är det inom tennisen?

– Inom tennisen är det inte alltid de som uppvisar tidig talang som når längst. Att det skulle vara få förunnat att hantera press till exempel. Det är det ju inte. Det är träningsbart. Samma sak med speluppfattning. Det går att träna upp. Vår kontenta är att med rätt metodik går det i princip att träna upp allt.

Hur får man med sig spelare och föräldrar på tåget?

– För att få med sig spelare och föräldrar gäller det att få dem att att känna att det här fungerar. Man kan skapa sin egen talang och bli så där ihärdig som krävs och lära sig kämpa. Man får börja med en trappmodell och börja på nivå ett och gå långsamt uppåt nivå för nivå.

– I grund och botten är boken uppbyggd på ett positivt tänk. Det är möjligt att lyckas. Det är en viktig roll som tränare att få andra att känna det.  Samtidigt gäller det att leverera en rättvis bild av vad som krävs för att bli bra. Det gäller att inte fokusera för mycket på horisonten och det långa målet, utan verkligen zooma in till här och nu. Att bli bättre för varje dag.

Den inre drivkraften är alltid viktig. Hur gör man om en spelare börjar tvivla på sig själv och sin satsning?

– Vad vi vill är att spelaren hittar sin inre drivkraft, att spela för sin egen skull. Inte för att en tränare eller föräldrar pushar dem.  Grunden är att skapa en miljö där spelaren  känner sig motiverad och skapar ett eget driv. Jag har ingen kanna med vatten, eller motivation, som jag kan hälla upp i glas och som spelaren kan dricka upp. Det handlar om att hjälpa och få dem att uppnå sina mål, att förstå att det är de själva som avgör. Det är nyckeln.

Det man inte har medfött från början behöver man på något sätt ta igen, eller? Hur ser metodiken och träningsupplägget ut för att skapa talang?

– När det gäller metodiken så har vi tränare en viktig del i det. Det gäller att använda rätt metodik vid rätt tillfälle, lite beroende på var jag är i utvecklingskurvan. Som ung är det bra att använda mycket lekbaserad träning och att lära sig många saker. Ju mer expert man blir, desto mer kan man utveckla detaljer. Sen är det förstås viktigt hur mycket och hur hårt man tränar och hur bra tränare man har.

– Med rätt metodik kan man gå från medioker till rätt skicklig på ganska kort tid och man angriper det på rätt sätt.

Tävlande i unga år är en het potatis, inte minst hur tennisföräldrar kan agera. Var är din syn på detta?

– Vi tycker om att tävla. Det som är ett stort problem hur föräldrar hanterar tävlandet och ett resultat av tävlandet. Barn tävlar alltid – vem kan springa fortast dit, vem är först i matkön osv. Barn tävlar alltid. Det som blir fel är när det blir ett resultatfokus i en klubb eller i en familj där resultatet blir det viktigaste och inte själva tävlingen. Vi vill att få spelaren att älska känslan av att tävla, när det kittlar lite i magen, ovissheten om vem som ska vinna. Resultaten behöver inte vuxenvärlden tänka på, det gör barnen tillräckligt själva.

Vad kan gå fel?

– När man börjar belöna någon som vinner och behandlar vinnare som vinnare. Då blir man också förlorare när man förlorar. Då blir det så oerhört viktigt att vinna, allt eller inget. Det skapar en rädsla. Man firar med en glass i caféet efteråt, men efter en förlust åker man hem direkt utan att ens duscha efteråt. Det är en process hur man ska hantera det och tona ned betydelsen av utgången av matchen och istället fokusera på vad som görs under matchen. Vilka taktiker och tekniker använder man, kämpade man i underläge? Vårt tänk handlar om genomförandet av matchen. Det är så jag försöker coacha, berättar Persson.

“Caijsa Hennemann är en kämpe”

Vi går tillbaka till där vi började. Som sportchef och tränare i Ullevi TK använder Persson sina tankar och bokens idéer i praktiken. För fem år sedan fick familjen Hennemann en förfrågan och på den vägen är det.

“Att boken “Skapa Talang” är Bibeln till hur man blir riktigt bra på något återstår att se. Det som dock är mycket intressant är hur både Ebba och Caijsa hela tiden gör stora framsteg med sin tennis” skriver Hennemann på sin blogg.

– Caijsa har arbetat med det här sedan hon var tio år. Vi har aldrig satsat något på att hon ska vinna någonting utan bli bra när hon blir stor. Men Caijsa har gjort otroligt bra resultat. Hon är bra på det vi pratat om här, att kämpa. Hon är inte klar på långa vägar men hon har lärt sig att kämpa och inte ge upp. Det som hela tiden funnits på plats är kämpaglöden. Det har funnits svåra perioder, tex med teknik, men det är aldrig frågan om “om” utan “när.” Det gäller att träna tillräckligt mycket, tillräckligt länge och hårt. Många ser kanske Caijsa som en talang, men jag ser henne framförallt som kämpe som inte ger sig innan hon klarat av uppgifterna på träningen eller innan hon hittat rätt sätta att vinna mot sin motståndare under match, avslutar Kristian Persson.

skapa-talang

Mer om boken finns att läsa på skapatalanger.se.

 

 

7 KOMMENTARER

  1. Så de frågade, helt slumpmässigt, just Hennemann för 5 år sedan? Inte för att de tyckte hon hade talang, bara en helt slumpmässig tjej? Och det är den ende som har läst boken eller tränat efter upplägget eftersom vi inte har någon annan 15-åring i Hennemanns klass idag? Eller kommer dessa bli bra “när de är stora”?

    Det är väl rätt självklart imo att vem som helst inte kan bli vad som helst. Man kan inte träna sig till sånt som J.O Waldner hade t.ex.. Grunden sitter i generna, det gör också viljan att kämpa, där alla är olika. “Grit” är medfött. Och att födas med stor talang jämförs med ett försprång på bara ett par hundra meter i ett maratonlopp känns ganska orimligt. Han tar upp fysiska och mätbara exemplar som antalet muskler eller kroppslängd, men hjärnan och genetik är komplex och man föds med olika förmåga till t.ex. spelsinne och bollkänsla också. Bara för att man inte ser egenskaperna så betyder inte att de inte finns eller är betydande.

    • Om du följer länken till Hennemann så har du svaret. Familjen fick frågan 2011 och är väl inte så konstigt eller slumpmässigt eftersom de tillhör samma klubb?

      Jämförelsen med J-O Waldner faller på sin orimlighet. Hur många klubbar i landet har bolltalanger i den skalan inom sin verksamhet? Klubbtränaren har förmodligen sällan ytterligheterna att jobba med och det är väl få förunnat att vara född med alla goda egenskaper? Så vad gör man då om man ställs inför en grupp ungdomar med lagom mycket bollkänsla och lagom fysiska förutsättningar och huvud och hur vet man det i åldrarna 10-15 år tex? Det är bara titta på hur det ser ut idag i svensk tennis. Många av de bättre var inte de största talangerna i unga år.

      Jag tycker grundtanken är intressant. Det gäller att hitta de med den inre drivkraften och arbeta/utvecklas utifrån det. Det är inte lika lätt som att sortera ut/bort bolltalanger.

  2. Jag var ju sarkastisk med slumpmässigt, jag menar att jag tycker det är ganska skevt att ta upp ett exemplifierande “bevis” på vår bästa 15-åring och sedan säga att vem som helst kan bli nästan vad som helst bara man utgår från innehållet i boken, det är ju säljsnack. “Caijsa har tränat på det som finns i boken sedan hon var tio år, titta vad bra hon är, boken fungerar”.

    Men var är alla andra som gått efter innehållet i boken eller tränar enligt samma förutsättningar? Hennemann hade talangen från början, eller drivkraften eller vad de/du nu vill kalla det och bevisligen är hon bättre än andra som följer samma träning? Han säger att hon är en kämpe, men hon är en talang också. Det är väl snarare så att talang föder drivkraft, om man är dålig på något så har man sällan drivkraften att fortsätta. Är man bra tack vare sin talang så sporras man oftast att fortsätta.

    “få förunnat att vara född med alla goda egenskaper”

    Ja men jag trodde att hela poängen med artikeln var att säga att goda egenskaper bara ger ett litet försprång och sedan kan man komma ikapp med träning? Du pekar på att flera av de bättre inte var bäst i unga år (om det stämmer vet jag ej), men alla utvecklas ju i olika takt och träningen de tar till sig bättre än andra kan de inte göra utan talang för att ta till sig den.

    Det är ju lika givet att man inte enbart klarar sig på talang (för man behöver drivkraft) som att man inte enbart kan klara sig på drivkraft (man behöver talang), precis som att vissa är bättre på att ta till sig träning än andra.

    Det är förvisso en fin tanke att alla ska vara med och alla ska kunna bli lika bra bara man jobbar jättehårt, men så funkar inte genetik. Vissa jobbar i motvind. Sen är säkert boken bra för de som är tränare, men påståendet att alla har samma förutsättningar håller jag verkligen inte med om.

  3. Jag har också funderat mycket på talang efter att ha läst boken Skapa talang. Men så läste jag om Tärnaby. Denna lilla ort. Hur kunde och hur kan de ta fram så oerhört många extremt vassa skidåkare? Är det supergenen i Tärnaby eller är det supermiljön i Tärnaby med rätt anda, rätt träning, rätt coachning och inte minst en stor mängd förebilder. Jag tror inte riktigt på den där supergenen från Tärnaby. Citerar nedan från fjällvinden.com som skriver om superorten.


    Föreningen

    Tärna IK Fjällvinden i Tärnaby är Sveriges, och kanske världens, genom tiderna framgångsrikaste alpina skidklubb. Tärnabys skidåkare har tillsammans tagit 132 segrar i den alpina världscupen fram till och med 5 mars 2011 (Ingemar Stenmark 86, Anja Pärson 42, Stig Strand 2, Jens Byggmark 2).

    3 OS-guld, 1 OS-silver, 5 OS-brons, 12 VM-guld, 3 VM-silver och 5 VM-brons tillfaller också guldbyn. Dessutom var Anja och Jens med i det lag som tog VM-silver i nationstävlingen i Åre 2007, och Anja var med i VM-bronslaget i nationstävlingen i Garmisch-Partenkirchen 2011. Anja Pärson, Ingemar Stenmark, Jens Byggmark, Stig Strand och Bengt Fjällberg är några av namnen som med sina skidmeriter definierat Tärnaby på världskartan. Stoltheten över framgångarna är en del i destinationens själ.

    Tärnaby med sina 600 bybor har börjat tillskrivas ett exempellöst skidunder. Rent teoretiskt och statistiskt är det inte logiskt att Tärnaby med sin befolkningsmängd ska kunna konkurrera på världnivå över så lång tid. Världens journalister har besökt området för att hitta förklaringen till framgångssagan som nu skrivits under flera decennier.

    Ingemar Stenmark, Anja Pärson, Stig Strand, Jens Byggmark och Bengt Fjällberg är fyrtornen i det stora bygge och den kultur som på ett sånt förbluffande effektivt sätt producerat talanger av internationell toppklass. Listan på namn kan göras mycket lång, här är några av dem som förutom världsstjärnorna har bidragit till områdets och Tärna IK Fjällvindens många, många alpinmeriter:

    Erling “Tärna-Lasse” Larsson var pionjären som på 40-talet blev ledfigur och förde ut klubbens slalomåkning i länet. 1952 blev Hans Olofsson nationell genombrottsman och vann åtta individuella SM-guld fram till 1956. 1960 kom den första stora internationella framgången då Bengt-Erik Grahn blev trea i slalom i anrika Wengen i en FIS A-tävling, den tidens motsvarighet till världscupen. 1966 var han mycket nära att bli världsmästare i Portillo, Chile, och 1967 knep han en andraplats i världscupen i Kitzbühel. 1972 vann Lillian Nilsson klubbens första damguld i SM. 1974 inleddes Stenmarkseran.

    Andra som genom OS-deltagande, VM-deltagande och medverkan i A-landslaget hedrat området är: Börje Stenmark, Tore Grahn, Sven Mikaelsson, Thomas Ringbrant, Åsa Rindefalk-Grahn, Staffan Lindgren, Catharina Glassér-Bjerner, Maria Kristoffersson, Johan Brolenius, Anders Nilsson, Nina Hansson och Jessica Fjällryd. Till dessa kommer många namn som funnits med i olika landslag, och nått framgångar i bland annat SM- och juniorsammanhang.

    Ideella krafter

    Grunden till dessa framgångar ligger i att många barn och ungdomar spenderar mycket av sin uppväxtid i slalombacken. Föräldrar och andra ideella krafter lägger ner mycket tid på träningskvällar, genomförande av tävlingar i hemmabacken samt långa resor till tävlingar på andra orter.

    Fjällvinden har också en längdsektion, en snowboardsektion samt en sektion för hälsa och motion. Vilket gör att många personer i Tärnaby och alla byar i närområdet är engagerade i olika aktivteter i Fjällvindens regi, varje vecka, året runt.”

    Tack för boken Skapa talang, mycket viktig bok för svensk idrott och framtid.

  4. Jag har beställt boken. Är ledare i handboll för F-03. Det finns starka föräldrar där. Snälla Henrik… min Mail evalotta.magnusson@kungsbacka.se

    Jag vill gärna få tala/fråga dig om råd över Mail. Jobbar själv med motivation inom skolan och stångas nu med att man i hårt lag blan 14 tjejer vill har gjort en grupp med de ”bästa” och en grupp med de”sämsta” jag är bland Flera ledare ganska ensam om att stå emot dessa sk nivågrupperande då det inte är rimligt utifrån långsiktiga syfte. Jag behöver hjälp! Vill du hjälpa mig? Har köpt boken väntar på leverans.

Lämna ett svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.