
En del spelare och deras resa till världstoppen blir man fascinerad av. Kvartsfinalisten i Franska Öppna, Timea Bacsinszky är en sådan. Först under senare år kom hon fram till varför hon egentligen spelar tennis.
I vintras var Timea i Helsingborg för Fed Cup med det schweiziska laget. Lika underhållande som Timea kan vara på banan med sitt varierande spel, lika spännande var hon på presskonferensen. En människa som kan ta över ett helt rum och som man bara vill sitta ner och lyssna på. Jag kan erkänna, jag läser allt jag kommer över numera om Timea.
På måndag fyller Timea Bacsinszky 26 år. Då kommer hon att ha sin bästa ranking hittills i karriären, en karriär som långt ifrån har varit spikrak. Ett tag grubblade hon över varför hon överhuvudtaget spelade tennis. För några år sedan vill hon satsa på en karriär inom hotell och restaurang, så långt bort från Roland Garros som man bara kan komma.
Så sent som för ett år sedan fick Timea harva runt på ITF-tävlingar för att resultaten på WTA-touren inte var tillräckligt bra. Sedan hände något. I vintras vann hon både Acapulco och Monterrey och var snudd på oslagbar. Fram till idag har hon 31-6 i matcher. Någon gång, i Mexico i mars, fick hon frågan vad som hade hänt.
– Jag har arbetat mycket med mig själv, svarade Timea.
Pressades hårt av sin pappa
Timea har alltid varit bra och lovande. Men – att hålla på med tennis var inget hon själv valt.
– Eftersom min pappa var tränare när jag var liten, så hade jag inte valet att spela eller inte spela. Han ville leva sin dröm genom mig och, oturligt nog för mig, spelade jag riktigt bra, berättade Timea i en intervju i NY Times.
Allt var inte frid och fröjd hemma heller. Senare kom föräldrarna att skiljas. Det tog många år för Timea att komma underfund med varför hon spelade tennis och betydelsen av det. Hon tog psykolog till hjälp.
– Jag visste att om jag förlorade en match, så skulle mina föräldrar bråka efteråt. Jag ville bara att vi skulle vara en lycklig familj och visste att om jag bara vann en match eller spelade bra, så skulle det inte bli några problem, berättar Timea.
Än idag har Timea en kylig relation med sin pappa, som pressade henne hårt.
Tog hjälp av Wawrinkas tidigare coach
2011 genomgick hon en komplicerad fotoperation, som länge höll henne borta från spel och tid till att fundera. 2013 gick tankarna till och med på att sluta spela.
Då anlitade hon Dimitri Zavialoff, som bland annat coachat Stan Wawrinka. Dimitri märkte snabbt att det inte bara handlade om träning, utan att problemet satt någon annanstans – i huvudet. Det blev mycket mental träning och analys.
– Var det verkligen min önskan att spela? Eller var det för att jag hade talangen och för att alla förväntade det av mig, frågade Timea sig.
Coachen Zavialoff fick också tänka nytt.
– Jag fick läsa massor av psykologiböcker. Jag var tvungen att förbättra min coachning. En person kan vara en hel bok i sig. Och Timea är definitivt en stor bok, sade Zavialoff till NY Times.
Vi är tillbaka till början av den här texten. Det är aldrig försent. Timea blir 26 år och först nu börjar alla bitar falla på plats.
– Jag har arbetat mycket med mig själv.