Han kunde ha knutit ihop det vid 6-5 i egen serve kan vi tycka. Visst kunde han gjort det bättre vid 8-6 i supertiebreaket. Helst skulle han varit lite offensivare och servat bättre matchen igenom. Kanske blockat färre returer. Denna gång räckte det inte hela vägen, men Mikael Ymer visar med besked att han är att räkna med i fortsättningen.
Utöver rörelseförmågan Ymer visar upp på banan, snabbheten, känslan för bollen, banan och motståndarens placering, är det framförallt hans inställning och attityd som förtjänar särskild iakttagelse och beröm. Karen Khachanov fick inte vid ett enda ögonblick under matchen ro att slappna av och lätta på gasen. Direkt låg Ymer på och fick utdelning för sin iver.
Ingen uppförsbacke skrämde honom, inget servegenombrott fick honom att tappa hoppet. Hans beteende kan fungera som en mall för hur en bra inställning ser ut – en inställning som är exemplarisk såväl på som utanför banan, där tillfälliga motgångar inte rubbar det långsiktiga målet, där modet på vägen mot framgången är större än rädslan för nederlaget.
Tittar man bara på Ymer från sidan, är det svårt att veta vad ställningen är i matchen av hans uttryck att döma. Just detta är en styrka som säkerligen inger respekt hos motståndarna; de vet att det inte är lätt att knäcka honom och att han bara väntar på sin chans att få komma tillbaka och åter greppa taktpinnen. Han låter sig inte kallas uträknad, och visar gång på gång vad det i praktiken innebär att kämpa till den sista poängen.
Det är naturligt att det gör ont efter en sådan här förlust. Att falla på mållinjen kan aldrig ske smärtfritt. Något annat hade varit konstigt. Men det är ingen tvekan om att Ymer med en sådan här attityd banar väg för toppen i världstennisen. Inte för att han nödvändigtvis skulle vara snabbast, ha bäst backhand eller grymmast kick på andraserven, utan för att han har en inställning som liknar en vinnares, en hjältes, en stjärnas.
Vi kan ödmjukt tacka för en gedigen tillställning, lära och varmt välkomna nya duster där Mikael Ymer är en av huvudaktörerna.
Ante Filip Tepic, tränare och skribent